Hintertux

Utsikt från balkongen.

 Idag har vi nog haft en av de bästa dagarna.....ever. Vaknade vid 7 av en kombination av fågelkvitter och av forsen som rinner en bit från hotellet. Himlen var riktigt ljusblå och topparna på alla bergen syntes långa vägar. 

En typisk balkongbild. Vem tittar ut?

 Efter lite frukost samt instruktioner och förslag från vår underbara hotellägarinna kring hur vi kunde lägga upp dagens utflykt, blev det buss till Hintertux. Fy tusan var de kör med bussarna här i bergen. Det gäller att sitta eller stå ordentligt och hålla sig fast om man ville förbli kvar i bussen. Tidtabellen skulle tydligen hållas oavsett hur mycket trafik och passagerare det fanns.

Utsikt över Hintertux norrut.

 Framme vid Hintertux löste vi biljett och åkte hela vägen upp till toppen, 3250 meter över havet. Här fick vi både kasta snöbollar och se skidåkare. Det fanns flera backar öppna för dem som ville åka.

Liftkille.

Två liftar upp och vi var på 2660 meter. 11 grader varmt.

Utsikt från andra liften i Hintertux.

Uppställning!

Bild tagen upp i berget.

Bild tagen nedåt dalen.

Snöbollskrig (i augusti).

Min bästa Pernilla!

Typisk kombination av pojkar och snö.

Elias och Pernilla.

Omgivningar.

Lite mer omgivningar.

Killarna Björk.

Ännu mer omgivningar.

Strutt Hannes.

Strutt Elias.

Lunch innan vi påbörjar vandringen.

 Efter en stadig lunch startade vandringen nedåt. Det var en rejäl bit vi skulle gå och stundtals riktigt jobbig att ta sig fram på, även om leden var bred och fin. Hannes babblade på men meningarna blev kortare och kortare för att han till slut sa; "Om jag hade en egen familj skulle jag låta dem ta liften ner!". Våra tappra barn bet ihop och gick hela sträckan till målet. Och där firade vi med läsk och österrikisk öl. Har nog aldrig smakat bättre.

Snyggaste paret ever, eller hur?

Vänster, höger, vänster... Håll takten för bövelen....

Kan det vara Prins Henrik af Vellinge månne?

Underbar Pernilla i underbar miljö.

Nu börjar det kännas i benen.

Ko som snusar på liften, eller?

När tar de eländiga bilderna på omgivningarna slut egentligen?

Fors på berget (ja omgivningsbild, jag vet).

Två killar som verkar trivas.

Snacka om uppförsbacke i finalen....

Hintertux från målet. Både grönt och vitt.

Målet nått, nu blev det belöning.

Eine grosse Fanta, bitte!

Vi fixade det, så skönt.

Första pris, eller "vandringspokal" (ha-ha).

Så var det bara färden ner kvar.

Hannes och pappa, lätt trötta med värkande ben.

En alldeles fantastisk dag med strålande solsken, vindstilla, fantastisk luft och massor av promenad (du skulle varit här Inga!!). Kvällen avslutades med bad i byns gemensamma pool (den är något större än det låter) och sen middag på hotellet. Barbecue-kväll, mumma....

Imorgon skall vi åka till nästa, och sista anhalten på vår resa, Italien. Det blir en lång resa dit, ca 6 timmar. Vi har redan haft en lång diskussion med Anita (vår GPS som ni kommer ihåg från förra blogginlägget) och sagt till henne att leda oss på bra och säkra vägar till målet. Men hon verkar trög och vill dra oss genom bergsmassiven in i Italien. Får nog bli kartboken första sträckan och att vi låter Anita vila i handskfacket. Eller vad tror ni?

Auf widersehen aus Österreich. Sehen uns weiter in Italy (ifall de har Internet där)!